Чёрный викинг - Бергсвейн Биргиссон
Чёрный викинг читать книгу онлайн
Эта история начинается в 846 году н. э. в Рогаланде. У конунга рождается необычный сын, которого назовут Гейрмунд Хельярскинн, или Гейрмунд Чёрная Кожа. О нём не сохранилось практически никаких сведений, и более того, потомки приложили немало усилий для того, чтобы стереть даже память о нём. Известно, что его мать была родом из Сибири, и он родился с монголоидными чертами лица. Гейрмунд стал «Чёрным Викингом», самым могущественным первопоселенцем Исландии. Одним из первых он начал охотничий промысел, вёл международную торговлю, владел сотнями рабов-христиан из Шотландии и Ирландии. 1100 лет спустя дальний родственник Гейрмунда, писатель Бергсвейнн Биргиссон, задумал восстановить его биографию и разобраться в причинах, которые привели к историческому забвению Гейрмунда. Фрагменты древних рукописей, современные исследования в области генетики, информация, собранная во время экспедиций в дальние края, создают увлекательное повествование о далёком прошлом, изобилующее неожиданными сюжетными поворотами. Романтичное и жестокое время викингов, вероятно, никогда не рассматривалось под таким углом.
Stylegar, FransArne. 2002. «Hauk Erlendsson og Landnámabók». Innledende essay i: Landnåmabok etter Hauksbók, s. 5–30. Stavanger: Erling Skjalgssonselskapet.
Sundquist, Olof. 2011. «An Arena for Higher Powers. Cult Buildings and Rulers in the Late Iron Age and the Early Medieval Period in the Mälar Region». I Steinsland, Gro m.fl. (red.): Ideology and Power in the Viking and Middle Ages — Scandinavia, Iceland, Ireland, Orkney and the Faeroes, s. 163–210. Leiden: Brill.
Sundquist, Olof. 2013 (under utg). «Gamla Uppsala som förkristen kultplats». I Sundquist, Olof og Per Vikstrand (red.): Nya perspektiv på Gamla Uppsala.
Sveinbjörn Rafnsson. 1974: Studier i Landnámabók — kritiska bidrag till den islændska fristatstidens historia. Lund: Gleerup.
Særheim, Inge. 1985. Stadnamn fortel historie. Om namngjeving, namnebruk og opplysningar i stadnamn. Stavanger: Universitetsforlaget.
Særheim, Inge. 2007. Stadnamn i Rogaland. Bergen: Fagbokforlaget.
Teresjenko, N.М. 1965. Ненецко-русский словарь. (Nenetsiskrussisk ordbok). Moskva: Sovetskaja Entsiklopedija (Советская Энциклопедия).
Tegengren, Helmer. 1965. «Hunters and Amazons — Seasonal Migrations in Older Hunting and Fishing Communities», i Hvarfner, Harald (red.): Hunting and Fishing — Nordic symposium on Life a Traditional Hunting and Fishing Milieu in Prehistoric Times and up to the Present Day, s. 427–492. Norrbottens Museum.
Thorsteinn Vilhjálmsson. 2000. «Old Norse Navigation». I Ingi Sigurðsson og Jón Skaptason (red.): Aspects of Arctic and SubArctic History, s. 362–372. Reykjavík: University of Iceland Press.
Thurneysen, Rudolf. 1921. Die irische Helden und Königsage bis Zum siezehnten Jahrhundert. Teil I und II. Halle: Verlag von Max Niemeyer.
Titlestad, Torgrim. 2005. Vikingkongen — Erling Skjalgsson 963–1028. Stavanger: Erling Skjalgssonselskapet.
Titlestad, Torgrim. 2008. Viking Norway — Personalities, Power and Politics. (Engelsk overs. av Stephen R. Parsons.) Stavanger: Saga Bok.
Tjønn, Halvor. 2009. Vikingenes Russland. Stavanger: Saga Bok.
Tulinius, Torfi H. 2002. The Matter of the North. Odense: Odense University Press.
TurvillePetre, Joan. 1978–1979. «On Ynglingatal». Mediaeval Scandinavia 11, s. 48–67.
TurvillePetre, Joan. 1978–1981. «The Genealogist and History: Ari to Snorri». SagaBook, vol. 20, parts 1–2, s. 7–23.
Þórhallur Vilmundarson og Bjarni Vilhjálmsson (utg.). 1991. Harðar saga, Bárðar saga, Þorskfirðinasaga, Flóamanna saga (forordet). Íslenzk fornrit XIII. Bindi. Reykjavík: Hið Íslenzka fornritafélag.
Þórhallur Vilmundarson. 1980. «Gufá, Gufufjörður, Gufunes, Gufuskálar». Grímnir — Rit um nafnfræði 1, s. 92–98. Reykjavík: Örnefnastofnun Þjóðminjasafns.
Þórhallur Vilmundarson. 1994. Lesbók Morgunblaðsins 26. mars: «Víghóll».
Þórleifur Bjarnason. 1983 [1943]. Hornstrendingabók. Land og líf. Reykjavík: Örn og Örlygur.
Þorvaldur Thoroddsen. 1921. Lýsing Íslands. Kaupmannahöfn: Hið íslenzka bókmentafélag.
Úlfar Bragason. 1986. On the Poetics of Sturlunga. Upubl. doktoravhandling. Berkeley: University of California.
Utvik, Aadne. 1993. Vårt historiske Avaldsnes. En veiviser i det historiske landskapet. Haugesund: Haugesund Avis Forlag.
Utvik, Aadne. 2002. Tusen år ved Karmsundet. Haugesund: Akademisk Fagforlag.
Valante, Mary A. 2008. The Vikings in Ireland. Settlement, trade and urbanization. Dublin: Four Courts Press.
Valdimar H. Gíslason. 2001. «Aðferðir við hreinsun æðardúns». I Jónas Jónsson (red.): Æðarfugl og æðarrækt á Íslandi, s. 109–134. Reykjavík: Mál og mynd.
Vea, Marit S. 1999. «Den fabelaktige Augvald og hans ætt». I Fuglestvedt, Ingrid, Terje Gansum og Arnfrid Opedal (red.): Et hus med mange rom — Vennebok til Bjørn Myhre på 60 årsdagen, bind B, s. 383–392. Stavanger: Arkeologisk museum i Stavanger.
Vebæk, C.L. Kolonisation. 1963. Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder (KLNM) 8, s. 650–658.
Veer, Gerrit de. 2010. The three voyages of William Barents to the arctic regions (1594, 1595, and 1596). Cambridge: Cambridge University Press.
Vekhov, Nikolai. 2007. «NORTHERN “EASTER ISLAND”». Science in Russia 2 (2007): 44–53.
Vésteinn Ólason. 1987. «Norrøn litteratur som historisk kildemateriale». I Karlsson, Gunnar (red.): Kilderne til den tidlige middelalders historie — Rapporter til den XX nordiske historiekongres Reykjavík 1987. Bind 1, s. 30–47. Reykjavík: Sagnfræðistofnun Háskóla Íslands.
Vésteinn Ólason. 1992. «Dróttkvæði». I Vésteinn Ólason (red.): Íslensk bókmenntasaga I, s. 191–264. Reykjavík: Mál og menning.
Vésteinn Ólason. 1994. «The marvellous North and authorial presence in the Icelandic fornaldarsaga». I Eriksen, Roy T. m.fl. (red.): Contexts of Pre-Novel Narrative. The European Tradition. Berlin: Mouton de Gruyter.
Vésteinn Ólason. 1998. Dialogues with the Viking Age: narration and representation in the Sagas of the Icelanders. Reykjavík: Heimskringla.
Vilkuna, K. 1969. «Kainuu — Kvänland, ett finsknorsksvenskt problem». Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vol. XLVI. Uppsala.
Von See, Klaus. 1961. «Studien zum Haraldskvæði». Arkiv for nordisk filologi (ANF) 76, s. 96–111.
Wallace, Patrick F. 1987. «The Economy and Commerce of Viking Age Dublin». I Düwel, Klaus m.fl. (red.): Untersuchungen zu Handel und Verkehr der vor und frühgeschichtlichen Zeit in Mittel und Nordeuropa. Teil IV Der Hand der Karolinger und Wikingerzeit, s. 200–245. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Wamers, Egon. 1985. Insularer Metallschmuck in wikingerzeitlichen Gräbern Nordeuropas. Untersuchungen zur skandinavischen Westexpansion. Neumünster: Karl Wachholtz Verlag.
Weatherford, Jack. 2004. Genghis Khan and the Making of the Modern World. New York: Three Rivers Press.
Weber, Gerd Wolfgang. 1981. «Irreligiosität und Heldenzeitalter: Zum Mytencharacter der altisländischen Literatur». I Dronke, Ursula m.fl. (red.): Speculum Norroenum. Norse Studies in memory om Gabriel Turville-Petre, s. 474–505. Odense: Odense University Press.
Weber, Max. 2005 [1934]. Den protestantiske etikk og kapitalismens ånd. Sverre Dahl (overs.). Oslo: Bokklubbene.
Wellendorf, Jonas. 2010. «The Interplay of Pagan and Christian Traditions in Icelandic Settlement Myths». Journal of English and Germanic Philology (JEGP), Vol. 109.
Whitelock, Dorothy (red.). 1979. English Historical Documents c. 500–1042. Second Edition. London: Eyre Methuen.
Williams, Gareth. 2010. Eirik Blodøks. Hafrsfjord: Saga Bok.
Worringer, W. 1959 [1908]. Abstraktion und Einfühlung: Ein Beitrag zur Stilpsychologie. München: R. Piper & Co Verlag.
Wright, John og Carolyn Hamilton. 1989. «Traditions and transformations: The Phongolo-Mzimkhulu region in the late eighteenth and early nineteenth centuries». I Duminy, Andrew og Bill Guest (red.): Natal and Zululand — From Earliest Times to 1910, s. 49–82. University of Natal Press (Shuter & Shooter).
Ævar Petersen og Karl Skírnisson. 2001. «Lifnaðarhættir æðarfugls á Íslandi». I Jónas Jónsson (red.): Æðarfugl og æðarrækt á Íslandi, s. 13–46. Reykjavík: Mál og mynd.
Ævar Petersen. 1989. «Náttúrufar í Breiðafjarðareyjum». I Árbók Ferðafélags Íslands (1989), s. 17–52. Reykjavík: Ferðafélag Íslands.
Ævar Petersen. 1993. «Rostungar við Ísland að fornu og nýju». I Páll Hersteinsson og Guttormur Sigbjarnarson (red.): Villt íslensk spendýr, s. 214–216. Reykjavík: Hið íslenska náttúrufræðifélag.
Топографические
